Intervju med lärarassistent Jimmy Sjöblom

Jimmy - lärarassistent

Hur gammal är du?

Jag blir snart 52, född -70

Vart bor du?

Jag bor i Ekerö kommun, Stockholms län.

Hur länge har du jobbat inom skolan?

Jag vikarierade i varierande grad mellan 25% och 110% på en friskola (F-9) och jobbade där som formell lärarassistent i ca 1,5 år. Direkt efter utbildningen på Kalix jobbade jag sven

sklärare på ett kommunalt högstadium i ett läsår innan jag återgick till friskolan.

Varför ville du bli lärarassistent?

Jag har jobbat med lärande och läroprocesser i många år och har ganska bred erfarenhet av ungdomsledarskap så det föll sig naturligt att fördjupa mig. Dessutom var det skönt att låta någon annan ta ansvar för min läroprocess, som omväxling. Jag halkade in i skolan lite grann på ett bananskal när en kompis frågade om jag kunde börja vikariera på fritids – och sedan gick det undan. Det var då jag tyckte att en formaliserad utbildning var lämpligt, nödvändigt – och personligen önskvärt.

Hur ser en dag ut på jobbet?

En vanlig dag bestod alltid i att först stämma av med det övriga resursteamet (där jag ingick) om där fanns behov av någon speciell bemanning i någon klass – skolan jobbar mycket i projekt och därför kan nya elevgrupperingar skapas titt som tätt. Därför kan det helt enkelt behövas extra bemanning i någon stor projektgrupp. Annars jobbade jag specifikt gentemot vissa elever runtom i skolan där jag var stöd och resurs åt dem i deras arbeten inklusive att skapa alternativa läraktiviteter utifrån den undervisning och de läromål som ansvarig lärare hade satt upp. Jag hjälpte vissa elever med medicinering på fasta tider och skötte mycket  av dialogen med vårdnadshavare.

Vad är det bästa med jobbet som assistent?

Tilliten från främst eleverna, men också från vårdnadshavare och skolledningen. De litade på att jag fanns där och att jag fick saker gjorda. Det fria flöde som kan vara stressande för andra var för mig en ren njutning; att inte veta från en dag till en annan vad jag skulle jobba med eller var i skolan eller gentemot vem var otroligt givande. Jag ingick i resursteamet och skulle därför kunna täcka överallt från sexårs-verksamheten till niorna.

Vad fick dig att söka utbildningen?

Det var som sagt en kombination av saker; det var en lämplig tid att söka, det var en önskan att själv få plugga vidare och det var insikten att jag borde ha en formell utbildning eftersom jag älskade att jobba i skolan och ville vara kvar där – då var det mitt ansvar att göra mig anställningsbar.

Ser du några utmaningar i yrket för dem som inte har gått en utbildning?

Absolut – där kommer alltid finnas en risk att få sin lämplighet ifrågasatt om man saknar utbildning, även om man är utvald på personliga kvaliteter. Även som utbildad lärarassistent blir man lätt ifrågasatt (främst av vårdnadshavare) eftersom man inte har lärarstatus. Och även om man har lärarstatus är det ju som bekant lätt att bli ifrågasatt av vårdnadshavare. Dock märkte jag att lärarna på både friskolan

 och det kommunala högstadiet satte stort värde på att jag hade en relevant utbildning (även om den givetvis inte var tillräcklig för lärartjänsten). Utbildningen som sådan tas på allvar av pedagogerna – det var skönt att inse.

Om du inte hade gått utbildningen, hade du ändå kunnat jobba som lärarassistent?

Ja, det hade jag kanske – men inte alls med samma självförtroende och förmodligen inte med samma underbyggda tillit från pedagoger och vårdnadshavare. Jag har definitivt haft kompetensfördelar av utbildningen.  

Hade du kunnat gjort ditt jobb på distans?

Nope. Det är jättesvårt att hjälpa en elev med nervskador att skriva på tangentbord eller papper på distans. Att lugna en elev med panikångest. Att ligga på mattan med en sjuåring och bygga med plockisar för att träna matematisk volymuppfattning. Dela ut medicin. Bedöma engagemangsnivån i elevernas höjdhopp på idrotten. Massor med saker låter sig helt enkelt inte göras på distans för en assistent – där lärare faktiskt kan göra en hel del på distans; katederundervisning, projektutdelning/-redovisning med mera.

Vilka förväntningar uppfyllde utbildningen?

Den största och viktigaste förväntningen som infriades var att det blev tydligt var jag som individ måste dra/efterfråga gränsdragningar gentemot pedagoger, undervisningen, vårdnadshavare osv. Det lades en hel del tonvikt på sådana diskussioner i utbildningen.

Skulle du rekommendera utbildningen till andra?

 Absolut – för självtillitens och ”verktygslådans” skull. Och mer specifikt rekommenderar jag Kalix FHS för ”processresans” skull. Det är skönt att som vuxen och erfaren utbildare/processledare bli tagen på allvar när man själv vill kasta sig in i ”det okända” och få bli ledd av någon annan.

Hur hittade du till utbildningen? 

Jag är van vid att söka i vetenskapliga nätverk online. Så att hitta Kalix FHS var inga konstigheter.

Läs mer om utbildningen här!